I dag blev det en väldigt trevlig utflykt till en gård som odlar potatis. Gården som ligger i västra Karup hade öppet hus. Vi hittade det i en annons och man utlovade både traktorer, potatisskördning, provsmakning och fika. Mao allt som man kan önska sig. Väl där visade det sig att det var ett väldigt bra upplägg med olika stationer, först fick man åka med en runda och skörda. (Emil åkte tre rundor). Nästa station fick man se hur potatisen tvättades och packades, efter det gick man via maskinparken och tittade på traktorer innan man fick smaka på potatis och bjöds på fika. Förutom kokt potatis utav olika sorter var där även wokad potatis kryddad med en speciell lokal blandning. Det smakade väldigt bra, Emil och många andra barn åt tills deras föräldrar skämdes. Men det var ingen fara, försäkrade de som serverade, att det skulle ta slut var det minsta problemet.Potatisskörd

Den största behållningen var att det var så bra arrangerat, lagom stort och att de som ägde gårdarna var väldigt trevliga. Barnen fick hjälpa till med ett konstverk, de monterade potatisar som växte under jord. Den sista stationen var försäljning av de fyra sorter vi tidigare smakat, 10:-/2 kg. Vi köpte 3 påsar av de sorter som vi tyckte bäst om. Den här typen av arrangemang kan säkert höja statusen på färsk potatis ytterligare och det är möjligt att gårdsbutikerna kan få fler kunder som söker en speciell sort.potatiskonst

När vi lämnade gården var det hög tid för lunch, trots all potatis som ätits. Vi tog vägen till Boarp och tänkte att där skulle vi kunna hitta någonting att äta. När vi kom fram var det väldigt mycket bilar och då slog det oss att det är tennis i Båstad, så det var inte en så smart ide att köra den vägen. Det fick bli hamburgare i stället. När de två 90 grams burgarna som jag beställt serverades, tänkte jag att det nog var lite väl stora för våra killar. Men båda två tuggade i sig varenda smula med glad aptit.

Vädret var hela förmiddagen perfekt för den utflykt vi gjorde, men väl hemma började regnet ösa ner. Jag ville ändå komma ut lite och tog med killarna till vårat hemliga blåbärsställe. Eftersom det är hemligt så tänker jag inte skriva ut gps koordinaterna. Regnet upphörde och vi fick faktiskt se lite sol igen. Jag tror inte jag har sett så mycket bär någonsin som det är i år. De är dessutom väldigt goda och en del komer att hamna i de blåbärsmuffins som Emil och jag ska baka i morgon.

Annonser