Idag var det då äntligen dags för Emils 4-års kontroll på BVC. Jag fick hämta honom lite tidigare från Kyrkis men det var okej, vi hade ju bestämt det redan innan.

Väl på BVC kom vår underbart rara sköterska och tog emot oss. Hon är helt suverän med barnen, ser dem och lyssnar på dem. Först var det vikt och längd som skulle klaras av och om jag minns rätt vägde sonen 17,8 kg och var 106 cm lång.  Nästa ”station” var synkontrollen där Emil placeras i en stol med en skylt i knät där det stod O, T, V och H med stora tjocka svarta bokstäver.  Sköterskan förklarade för Emil att hon skulle peka på en bokstav på tavlan på väggen och att han då kunde peka på samma bokstav på sin skylt.

Så började det hela, jag fick sitta bredvid Emil vilket var en härlig upplevelse, sköterskan pekade på bokstaven O och Emil sa: – O.  Sköterskan blev mäkta imponerade över Emils bokstavskunskaper så hon fortsatte och pekade på ett T varpå Emil naturligtvis svarade: – T. När sköterskan pekade på H sa Emil: – HAMMARBY! Gissa om vi skrattade då, han är så härlig och bokstaven H har han ju kunnat länge eftersom Anders envisas med att gå omkring med sin Hammarby-tröja allt som oftast.

Nästa steg var en saga där Emil skulle fylla i ord och han missar att använda vissa bokstäver medan andra är överrepresenterade. Själva ordförståelsen var det dock inga fel på.  Därefter skulle det ritas en gubbe med ögon, näsa och mun. Emil ritade en ring med ögon och en mun, sen fortsatte han med en ring till under huvudet. Då frågade sköterskan vad det var och Emil svarade: – det är kroppen så klart.  Sen ritade han två långa ben med ett litet streck i mitten och det var snoppen förklarade han. Armarna kom på plats och händerna fick fingrar och fötterna fick tår. Det hela avslutades med några långa hårstrån på gubbens huvud.  Vi har fått se några huvudfotingar men de utvecklades snabbt till gubbar och gummor med många detaljer.  Av bara farten, när kritorna ändå var framme, producerade Emil tre teckningar på berg- och dalbanor samt en jättefin blomma som sköterskan behöll och tejpade upp på sin dörr. Det är nog som Emil säger, att han är en konstnär.

Följa instruktioner och rita kors och räkna gick fin-fint. Koncentrationen var verkligen på topp och Emil gillade att visa allt han kunde.

Att gå balansgång var inga problem. Emil är ju rätt säker på foten efter alla timmar i skogarna runt ikring. Dagligen balanseras det på stockar och stenar.

Emil fick MVG på alla punkter förutom sitt tal då, det blir till att uppsöka en logoped  för att se om vi ska träna mer eller om det kommer lösa sig med tiden. Det härligaste av allt var ändå att Emil var så positiv, tyckte att allting var så roligt, pratade så mycket och när vi skulle gå gav han sköterskan en stor, varm kram.

Annonser