Årets pepparkaksbak har nu gått av stapeln och alla överlevde. Skojade bara, vi gillar att baka pepparkakor men det är en spännande övning kan man säga.

  Emil arbetade väldigt koncentrerat, kavlade, tryckte ut kakor och kavlade igen. Han ville gärna ha lite hjälp att lägga kakorna på plåten men se det hann jag inte med för jag bakade ju själv med, dessutom visste jag att han kunde fixa det på egen hand. Så efter lite pill hit och dit hamnade även Emils pepparkakor på plåten.

Emil är inget kakmonster av rang precis men pepparkakor går ner, Mariekex med och så Anders blåbärsmuffins men sen är det stopp. Tårtor, bullar, kakor och godis hamnar på Emils ”inte gott-lista”. Nu är ju det inget vi sörjer precis, tvärtom så är det ju härligt när han hellre äter en tomat än en bulle. Får se hur länge det håller i sig.

Sigge älskar att baka allt han får baka, det går inte att hålla honom ifrån en bulldeg utan att han tar över fullständigt. Jag försökte mig på att ge lite lätta instruktioner om hur man bakar pepparkakor men Sigge spottade och fräste så jag fick ge upp och återgå till min egen deg. Som alltid fixade han det hela galant. Tryckte ut peppisar som om han aldrig gjort något annat, fick upp dem på plåten i varierande form och så in i ugnen. Både Emil och Sigge satt och stirrade in i ugnen medans kakorna gräddades, mäkta stolta över sitt verk. Sen åt vi pepparkakor och drack mjölk till mellis, mums var det.

Kvällen kom och barnen kröp till kojs. Då bestämde jag mig för att baka ett pepparkakshus. Till saken hör att jag verkligen inte är någon stjärnbagare precis men jag tyckte ändå att jag nog borde få ihop ett litet hus, så svårt kunde det väl ändå inte vara. Jag gjorde en mall, kavlade ut degen och skar ut alla bitarna och så skjuts in i ugnen. Toppen! Degen räckte, det blev bara en ytte-pytte liten bit kvar. Det var då Anders började mumla något om att en skorsten vore kanske bra att ha om tomten skulle kunna komma med några julklappar. Jo hej, visst hade jag glömt det viktigaste men det var ju inte värre än att vi kunde göra en skorsten av den sista lilla degklumpen.

Socker smäte jag och sen satte jag ihop skapelsen, rörde ihop glasyr som jag spritsade på det lilla pepparkakshuset, några non-stop på taket och så lite florsocker som snö.

 

Så här fint blev då det lilla, lilla pepparkakshuset. Jag är mäkta stolt, det är första gången jag ger min in i den här husbyggarbranschen. Nästa år blir det ett slott med tinnar och torn, vallgrav och prinsessa!

Emil var så sugen på att smaka bara lite, lite, lite granna på pepparkakshuset. Det krävdes ganska många långa diskussioner för att få honom att vänta med smakandet tills julen passerat. Dagen efter det stora husbygget var hela familjen ute i snön och roade sig. Jag lämnade huset som sista man vilket innebär att man är ansvarig för att alla hundarna är inlåsta på lämpliga ställen, att alla ljus är släkta och så ska man låsa ytterdörren. Ajax och Danka låste jag in i hundburen medans Filippa fick ligga kvar i soffan, hon sov ju så gott.

När vi kom in från sejouren i snön var pepparkakshuset borta! Kvar var bara ett gäng vilsna tomtar, några omkullknuffande, andra fortfarande på rätt köl. Bomullen som var snö runt pepparkakashuset var alldeles tilltufsad och det enda som fanns kvar av pepparkakshuset var….

….några ynka delar av taket och så en bit av ena väggen.

Det var faktiskt inte så svårt att förstå vem den skyldiga var. Filippa var den enda som var lös  i huset och hennes mage var tämligen rund och go så vi bestämde att hon var tjuven och så låste vi in henne i hundburen och släppte ut de andra hundarna. De var visserligen oskyldiga men väldigt sugna på pepparkakshus så de slickade upp alla smulor de kom åt.

Sen blev det en jakt på ny pepparkaksdeg, för att göra någon själv vägrade jag . Det måste ju ändå vara överkurs. Nu är det ju jultider och det var ju fler än jag som inte var så glada i att göra pepparkaksdeg så någon sån fick vi inte tag på. Därför står nu tomtarna på sin bricka alldeles allena, något nytt pepparkakshus blev det inte. Nästa år, när vi gör pepparkaksslottet, kommer Filippa befinna sig bakom lås och bom hela tiden, hon kommer inte kunna tjuva några fler pepparkakshus, detta var det sista.

/Susan

Annonser