Hela familjen var hos ett par av våra bästa vänner och kusinerna hyrdes in för att rasta hundgänget. Det brukar inte vara några problem, både kusiner och hundar brukar sköta sig bra. Men den här gången tyckte kusin-hunden att Filippa nog ändå behövde ett rejält kok stryk. Sagt och gjort, hon drog sig ur sitt halsband och kastade sig över Filippa. Nu är ju kusin-hunden en schäfer och Filippa något mindre så slagsmålet blev lite, ur rättvisesynpunkt, orättvist. Kusinerna fick ordning på hundarna, vilket var riktigt duktigt gjort för det är inte roligt när tikar slåss.

Resultatet blev en resa till jobbet för att pyssla ihop Filippa. Det blev fyra och ett halvt stygn i ena armhålan med ett litet hål kvar att spruta Strept i och för sårvätskan att sippra ut ur. På andra sidan av kroppan var det två bithål, det ena ganska litet och beskedligt medans det andra var större och det hade blivit en stor sårhåla som behövdes dräneras.

Lite smärtstillande och antibiotika får Filippa finna sig i att ta nu och jag kan avslöja att hon är ingen tuffing för tillfället. Det gör nog ont i såren och i alla muskler som fick sig en rejäl omgång men värst tilltygat är nog självkänslan. Är man russell är man tuff och tål inga påhopp, då ger man igen, rejält.

Nu blir det till att hålla sig lugn och inte pilla eller slicka på såren. Sigge lånade gladeligen ut sin Monster tröja till Filippa som nu nästan skäms ihjäl när hon måste ha den på sig. Fast det är nog ändå bättre än att behöva ha en tratt så hon finner sig i det.

Nu hoppas vi på snar bättring för sjuklingen och att hon inte smider några planer på hämd utan låter kusin-hunden vara ifred.

/Susan

Annonser