Vissa dagar innehåller mer arbete än vanligt för barnen. Men vissa saker måste bara göras och ska jag fixa allting själv skulle jag  ju aldrig ha tid att leka.

Hundarna gillar att ligga på dynorna till solstolarna och de blir naturligtvis fulla med vita hundhår som man måste tejpa bort, de går inte att bara skaka av.

Sigge och Emil fick till uppgift att avhåra alla dynorna medans Mika och jag diskade undan efter frukosten. Nuförtiden har vi ju diskmaskin så vi behövde ju inte diska så mycket, mest plocka in i maskinen, duka av bordet, ställa in grejerna som skulle in i kylen och så torka bordet. Mika älskar att torka bordet, hon kan sitta länge på en stol och gno med en disklapp. Vissa är mer lättroade än andra kan man säga.

Kolla in Sigges enorma koncentration när han ska dra bort ett lager tejp som är full med hundhår, för att få fram en ny ohårig tejpyta.

Emil fick också jobba fast han tyckte att det var riktigt kul även om det var lite krångligt att få fram nya tejpremsor. Han hade inte handtag att hålla i så han tyckte att det var lite svårt och Sigge vill ju absolut inte byta med honom heller.

Det tog ganska lång tid innan dynorna var avhårade men resultatet blev riktigt bra. Ja ända tills hundarna gick och la sig på dynorna igen.

Sen hann vi vara ute och leka ganska länge innan lunch och så fick Mika sova innan det var mellis och så dags att göra kvällsmaten. Matsedeln talade om att det var spagetti och köttförssås till middag så vi fick hjälpas åt att hacka lök, steka köttfärs, krydda och koka spagetti. När det hela nästan var klart tyckte Emil att det fattades något så då skickade jag ut grabbarna till gräslökslandet för att skörda lite grönt till köttfärssåsen.

De samarbetade riktigt bra, tog varsin bunke och sax och sen försvann de ut i trädgården. Jag och Mika spionerade lite genom köksfönstret och fick dem att fastna på ett foto till och med.

Stor koncentration behövs om man ska få spretig gräslök klippt i små, mer behändiga, bitar. Bråttom hade vi verkligen inte så killarna fick hållas och det tog lång tid innan de tyckte att det räckte. Det klipptes och klipptes, samlades ihop och så klipptes det lite mer.

Sigge är lika flink han med saxen men riktigt lika bra tålamod som Emil har han inte än. Resultatet blev alla nöjda med och de små, fint klippta, gräslöksbitarna hävdes ner i köttfärssåsen och det var säkert därför den blev så otroligt god tror jag.

/Susan

Annonser