Vilket natt! Det hör ju verkligen till ovanligheterna att något av våra barn strular på natten men i natt var det Linus som höll oss vakna. Visserligen var han lite snorig men inte värre än att han borde kunnat sova gott. Hungrig var han inte, mest arg, sällskapssjuk och samtidigt väldigt trött. Säkerligen övertrött eftersom det hade blivit lite dåligt med sömn under dagen. Och som vi alla vet Sömn föder Sömn. Alltså sover man dåligt på natten om man inte sovit tillräckligt på dagen, när man är liten alltså. Dåligt med sömn för mamma leder till en sur mamma, inte trevlig alls faktiskt.

Lösningen blev att jobba utomhus så mycket som möjligt, det kan ju få även den suraste mamman att tina upp något. All tvätt som behövde vikas och annat som behövdes göras inomhus förträngde jag hela dagen lång. Det kommer ändå finnas kvar i morgon så jag kan fixa det då.

Vi bestämde att fortsätta göra i ordning där hönsen ska härja i vår. Jag körde bort det sista av veden och det blev bra många tunga lyft och fullastade skottkärror. Bra träning med andra ord, både för kropp och själ.

Sigge och Mika hjälptes åt att lasta de sista tegelstenarna på ett gammalt barnvagnsunderrede. Praktiskt för den kan även de köra, skottkärran blir på tok för tung och otymplig.

Trots dålig nattsömn var Linus på ett strålande humör. Inga sura miner där inte.

Han kröp runt i hela trädgården, upp på trappan, upp på altanen, ner i sandlådan, upp ur sandlådan, in i lekstugan, ut ur lekstugan. Fullt upp hade han och snabb var han fast det är ganska svårt att krypa när man har stövlar på sig.

En tur på Bobby bilen hanns också med, han är så nöjd när han kommer på och av den själv. Sen strosade han runt lite också, på två ben, så där förnöjt, självsäkert och härligt.

Anders fixade cykelkedjan på Emils cykel, den hoppade av när Emil tränade att cykla utan stödhjul i veckan. Egentligen tror jag han fixar det men han själv tror, eller är helt övertygad, om att han kommer trilla och slå sig.

Men nu är han åtminstone träningsvillig och inser att det inte kan bli så stora skador när han har en tjock overall på sig. När han väl kommit på hur man gör så kommer vi väl inte se skymten av honom, då är det nog cykling för hela slanten som gäller.

När det var lunchdags drog Anders in med Linus och Mika medan storgrabbarna och jag fortsatte jobba ute. Efter en stund fick vi besök av Lucky-hunden men hon kom alldeles ensam så vi förstod ganska snabbt att hon var på rymmen. Det blev till att följa med henne upp till stallet där hon egentligen skulle befinna sig.

När våra hundar rymmer så brukar Nettan var riktigt grym och kasta grus efter dem så de raskar på hemåt. Men om jag gör detsamma med Lucky-hunden så lägger hon sig på rygg vid mina fötter och vägrar röra sig en endaste millimeter. Så det gäller att inte bli arg på henne utan vänligt men mycket bestämt fösa henne hemåt.

Väl uppe i stallet tog grabbarna tag i stalljobbet med liv och lust. De fyllde skottkärra efter skottkärra med spån och körde in till hästarna. Emil är ju helt orädd och gillar att jobba i stallet medan Sigge till och med är rädd för att de hästarna som står instängda i sina boxar ska anfalla honom. Men han jobbar på bra ändå och ibland glömmer han bort sin rädsla och stegar rakt in i stallet utan tvekan. Sigge brås nog på Anders om också tror att hästar, som ändå får räknas till våra tamdjur, kan anfalla och äta upp en vuxen människa utan att blinka.

Efter lunchen var det ingen som ville följa med mig ut till en början, Mika kom efter en stund och när jag nämnde att det kanske gick att elda i tunnan så kom även Emil och Sigge. Det blev full fart med att leta fram tändstickor, papper och något så när torra brädor och så satte vi igång. Barnen var otroligt engagerade i eldningen som vi inte kom någon vart med egentligen, pappret brann naturligtvis men brädorna fick vi aldrig fjutt på, de var för blöta.

Trots uteblivit eldning var barnen på riktigt gott humör, det var skönt ute, inte kallt alls. De roade sig med att hacka fram tegelstenar ur jordmassorna och sen klättrade de på muren och lekte att de flög.

När Mika tröttnade på leken gick hon in till Anders och Linus, det serverades visst lite mellanmål där.

Vi andra jobbade vidare, fast beslutna att få bort all ved och det lyckades vi med. Sen blev det duschen för oss alla, röklukten behövdes tvättas bort och lite senare fick vi fint besök av Catja.

När de tre yngsta gått och lagt sig kröp Emil och jag ihop i soffan och tittade på Ponnyakuten. Vi tycker det är lika bra bägge två och sen är det mysigt att få lite mystid tillsammans.

I morgon början en ny vecka med skola, dagis och Alla-kyrkis. Full fart som vanligt alltså. /Susan

Annonser