Roligt att vara sjuk det är det inte, åh nej inte alls. Linus hade riktigt ont i öronen igår igen, fick sova på mig som satt upp. Skönt tyckte Linus, obekvämt tyckte jag. När lillplutten äntligen somnat ropade Mika, Anders skuttade in till henne i sömnen och hon var ju varm som en kamin. Till sist hamnade hon i vår säng och trots sin litenhet tar hon en enorm plats. Jag la ner Linus i sin egen säng där han sussade vidare och så smög jag mig upp i Emils säng som stod tom och bara väntade på en hyresgäst. Emil sover för tillfället i sin loftsäng i valprummet, han gör det då och då när andan faller på.

Men så fort jag lagt ned huvudet på kudden insåg jag att det skulle vara helt omöjligt att få en blund i ögonen, Sigge snarkar nämligen högre än min egen Pappa och han snarkar jättehögt. Hoppas vi får en tid till Öron-näsa-hals snart för så här kan han ju inte ha det lillponken. Klättrade ner igen och smög tillbaka ut i vardagsrummet där jag fick kämpa lite för att få plats i sängen. När jag väl somnade sov jag riktigt, riktigt gott.

Emil kom iväg till skolan med skolbussen men Sigge fick vara hemma från dagis. Visst var han kry men vi andra hade verkligen ingen större lust att lämna hemmet. Det fick bli en hemmadag med ett kort avbrott för att på eftermiddagen hämta Emil på skolan.

Trots feber och ont i öron så måste man ju ändå hålla fast vid de dagliga rutinerna. Så gott man orkar med åtminstone. Linus är så lycklig för han kommer fint upp på pallen och numera når han tandborstarna och tvålen som är på handfatet. Sur blir han när han inte får på vattnet men där finns det ju gott om syskon som gärna ställer upp och hjälper till.

I morgon blir det en tur till VC igen, Linus ska ta ett nytt CRP och så ska det tittas i öronen. Därefter ska det beslutas om det behövs antibiotika eller inte.

När vi hämtat Emil i skolan satt vi igång med det stora stolbytar projektet. Sigge har nämligen överlåtit sin Tripp-Trapp-stol till Linus, själv sitter han på en vit stol med en dyna som har guldtyg på sig. Fint ska det vara om man heter Sigge.

För att Linus skulle kunna sitta på TT-stolen behövdes bygeln och den låg ute i Farmors Stuga. Inte helt lätt att hitta den för nu är där fullt med ärvda kläder igen. Det står kassar högt och lågt, behöver bara lite tid att sortera upp dem för att återskapa ordningen. Till sist hittade vi bygeln och kunde återvända in för att sätta igång och få stolen i ordning.

Sigge var chef, som vanligt, men den här gången fick han minsann skruva lite också. Det tog ett tag innan allt var på plats, sitsen behövde flyttas upp och fotbrädan likaså. Linus var väldigt engagerad, mest genom att klättra på stolen som inte var ihopskruvad ordentligt. Livsfarlig unge det där.

När allt var klart hjälpte vi Linus på plats och han var så lycklig över sin nya fina stol. Stor puss fick han av Sigge och det gillas alltid.

 

 

Mika var också med på pusskalset, en stor blöt puss placerade hon pricksäkert på Limpans tjocka, goa kind.

När alla pussats färdigt behövde vi göra lite omplaceringar vid matbordet. Tripp-Trappstolarna kan bara stå på mittplatserna på bordets långsidor så Sigge behövde byta plats. Efter många om och men så blev det så att Anders, Mika och Sigge sitter på ena sidan av bordet och jag, Linus och Emil på den andra. Tror det blir bra även om Emil tycker det är lite halväckligt att sitta bredvid Linus. Det är inte för att han inte tycker om sin lillebror däremot ogillar han skarpt när Linus kladdar med maten. Fast snart är den tiden över och lillebror kommer äta utan att kladda han med.

 

Så här glad blir man när man förflyttats från bebisstolen på bordets kortsida till en Tripp-Trapp-stol på bordets långsida, den rätta platsen för en liten kille.

För övrigt har det inte hänt så mycket här hemma. Vi städade skrubben ordentligt på förmiddagen, hängde upp alla kläder, sorterade alla skor och stövlar, dammsög golvet och alla skohyllor. Snyggt blev det och Emil var jättenöjd när han kom hem och upptäckte att han inte behövde snubbla över Anders stora stövlar som han av någon anledning alltid ställer precis innanför skrubbdörren.

 

Roligaste igår var nog Sigge när han skulle gå och lägga sig. Anders stod vid hans garderob och frågade vilket pyjamas han vilel ha. Sigge svarade: – Pappa jag vill ha den där pyjamasklänningen! Kul va? Han menade ett randigt nattlinne, lila och vitt, som han ärvt av sin bästa kusin Alma. Tycker att pyjamasklänning var ett riktigt fint och beskrivande ord.

Jag var nyss inne hos Emil som grät där han låg upp i sin loftsäng. Frågade varför han var så ledsen, om han drömt eller hade ont någonstans. Fick då svaret; -Nej mamma, jag är bara så förvirrad! Det är ju det jag säger att det måste vara riktigt jobbigt att vara sex år gammal. Förvirrad, det tillståndet är inte att leka med kan jag lova. Nu sover han dock gott igen./Susan

Annonser