Morgonen startade med en underbar kommentar från Emil, han är en helt fantastisk och väldigt underhållande liten personlighet. När Anders och Emil skulle dra iväg till skolbussen stod vi och trängdes i hallen, då slår Emil mig i magen, väldigt löst, precis så som vi tränat på karaten. Jag, som tränar lite nu, tyckte plötsligt att jag hade fått en massa härliga magmuskler så jag sa till Anders att känna. Känner du? sa jag och Anders svarade; – Ja. Då tog Emil sin hand och la på min mage, efter en kort stund sa han; -Nej, jag känner ingen bebis?!

Snacka om att vara helt insnöad på att i en mammas mage kan/ska det finnas en bebis, magmuskler finns nog inte ens i hans fantasi att en mamma skulle kunna ha. 😉

På dagens schema stod det städning och det behövdes verkligen. Begriper inte hur mycket vi kan stöka ner på så kort tid. Undrar om det skulle bli mindre stökigt om vi bodde i ett större hus eller om det bara skulle bli ännu mer att städa?

Barnen drog sitt strå till stacken men då och då hamnade de i ett lekträsk och där fick de hållas en stund. Det är ju sån otroligt bra underhållning att lyssna och titta på dem när de leker. Vad Mika pysslar med på bilden har jag egentligen ingen aning om. När jag frågade så svarade hon bara att hon jobbar och så var det bra med det.

Men visst är hon väl helt underbar i sin mössa, hörselskydd, pyjamas och alla våra skålar som hon fått locken på. Snitsigt att kunna bära alla skålarna tycker jag.

Linus gillar att städa så han hängde med mig hela tiden, hans första uppgift var att dammsuga i hundburen vilket han gjorde med glädje.

Sen fortsatte han dammsuga hela lillarummet medan jag torkade lister och tvättade av fönstret på insidan.

När Linus var klar med dammsugningen hastade han vidare ut i köket, ställde upp en stol och drog den mot mikron. Där låg min telefon på laddning och den älskar han att pilla på, rätt som det är kommer han på att han kanske borde mikra den. Som tur var stod jag precis bakom honom och kunde kvickt dra ut sladden till mikron. Pust, hade ju inte varit så kul med en mikrad telefon även om det kanske hade sprakat och sett vackert ut en stund innan det börjat lukta illa.

Mika var precis likadan när hon var ett år gammal, hon mikrade vår tv-kontroll så den blev helt förvriden och totalt obrukbar. Än i dag får vi hasa fram till tv-n om vi vill byta kanal så något zappande är det inte tal om i vår familj.

Det var en lång startstrecka idag vad det gäller påklädning av barnen. Linus och jag var snabba men de andra två tyckte att det var helt okej att leka i pyjamas och helt naken. Brrr, kallt tyckte jag, skönt tyckte Sigge.

De roade sig länge med duplo-legot och dagens bygge var en ridbana. Legohästarna kom fram och sen byggde de hinder och hoppade runt en god stund. Linus var kanske inte riktigt någon tillgång i leken, han förstörde mest och stundtals kunde man höra Sigge tala till honom med en riktigt sträng stämma; – Limpan, snart hamnar du i fängelse om du inte slutar förstöra!

Vi hann ut en sväng också när vi skulle hämta Emil vid bussen, det är massor av snö här uppe så barnen tog med sina pulkor. Några vändor åkte de längst ner på vår väg, sen roade de sig med att göra spår mellan träden. Tänk att snö kan vara så roligt, det borde vara lag på minst två månader med mycket snö varje vinter även här nere i Skåne. Senaste två vintrarna har ju varit helt magiska medan denna är så där halvmesig och inte något riktigt toppexemplar.

Sigge har skalat sin första potatis idag! Jag hade lite tidsbrist så jag slängde bara ner några potäter med skalen på i en gryta och tänkte att jag fick skala när det var matdags. Men se det slapp jag, nästan i alla fall. Linus och Mika behövde lite hjälp men Sigge fixade det faktiskt helt själv. Han pillade lite med kniven, drog med fingrarna och till slut var potatisen och skalet separerade.

Han kan han våra Sigge-ponke.

Anders passade på att springa direkt efter jobbet så han kom inte hem förrän strax efter sju och då hade barnen redan gått och lagt sig. Själv har jag parkerat mig i soffan med hopp om att komma i säng tidigt, känner att jag behöver lite mer sömn än vad det har blivit den senaste tiden.

Men först ska jag vika lite tvätt, torka av köksskåpen, hasta in på Försäkringskassans sida och träna lite (om jag orkar). /Susan.

Annonser