Igår lämpade vi av Mika hos mormor och så for vi andra till sjukhuset i vår lilla stad. Sigge och Linus skulle först göra varsin hörselkontroll och sen träffa en öron-näsa-hals läkare. Skälen till dessa besök var att Linus haft öroninflammation två gånger och inte blivit riktigt bra, Sigge däremot är frisk som en nötkärna men snarkar som en skogshuggare och har riktiga andningsuppehåll på nätterna. Misstänkte att han har polyper bakom näsan som måste tas bort och så något förstorade tonsiller som måste minskas.

Sigge fick börja med sin hörselkontroll och han gick snällt med in till audionomen och lämnade mig i korridoren utanför med Linus och Emil. När han kom ut berättade han med stor inlevelse om hur han hade fått hörselskydd och ändå hörde han! Det pep i hörselskydden och när det gjorde det skulle han sätta en kloss på en pinne och till sist blev det en raket och en clown. Som belöning för att han skött sig så exemplariskt fick han en glittrig liten groda. Emil passade då på att snika till sig en glittrig ödla för han tyckte att han gjort en strålande insats där han suttit lugnt och stilla på en stol i korridoren.

Sen var det Linus tur att kolla hörseln. Han fick sitta i mitt knä och titta på en liten nalle som audionomen höll framför honom. Plötsligt pep det ur en högtalare på vänster sida om honom och när han vände huvudet dit kom det upp en färgglad bild på en datorskärm intill högtalaren. WOW! sa Linus, ruskigt impad av bilden som snart försvann. Då fick han titta på nallen framför honom igen och sen pep det från andra hållet och så tittade han dit och så kom det upp en bild på den dataskärmen. Han skötte sig utmärkt och var så glad när han fick se de fina bilderna, han tjoade och skrattade högt.

Bägge grabbarna hörde bra så det fick godkänt på hörseltestet.

Vi skulle inte träffa öron-näsa-hals läkaren förrän en och en halv timme senare så vi gick till den lokala pizzerian och försåg oss med mat. Grabbarna ville ha pizza och jag tog en grekisk sallad, grabbarna var nöjda med sin mat medan jag blev helt skogstokig. Hur kan man mena att en grekisk sallad består av två gurkbitar, en halv tomat, ett berg av isbergssallad, några pizzaoliver, lite fetaost och jalapenos?! I min värld ser inte en grekisk sallad ut så och speciellt inte om den dessutom ska kosta sjuttio kronor. Jag försökte verkligen behärska mig men kunde inte motstå att läsa lusen av pizzagubben som skyllde på chefen men inte hade han hans telefonnummer så jag kunde ringa och skälla på honom inte. Pust, jag sansade mig och tog med mig barnen därifrån.

Tillbaka till sjukhuset, in i cafeterian och så åt storkillarna varsin efterrättsglass och Linus vräkte i sig en banan. Själv försökte jag hitta tillbaka till mitt lugna harmoniska jag, svårt var det för jag kände mig mer som Gordon Ramsay i storform.

När vi fick träffa läkaren, som avsatt två timmar för vår del!, så var det en gammal bekant. Vi har träffat henne på vår vårdcentral i byn och  nu läser hon vidare till distriktsläkare och för tillfället befann hon sig alltså på öron-näsa-hals. Sigge fick börja och han var helt fantastisk, pigg och glad hängde han med på alla undersökningar utan att klaga det minsta. Resultatet blev en operationstid för att ta bort polypen och minska på halsmandlarna. Linus var fortfarande röd och hade lite vätska bakom trumhinnorna, men det var på bättringsvägen så han slapp några ingrepp. Däremot ska han tillbaka om två månader för att kolla hörseln igen och se så öronen är helt bra. Medan smågrabbarna agerade exemplariska patienter roade sig Emil med att trycka på alla knappar han hittade. När läkaren satt och skrev på datorn höjde han och sänkte skrivbordet, när Sigge satt i undersökningsstolen hittade Emil knappen både för upp och ner och för ryggstödet som man kunde flytta fram och tillbaka. Något frustrerande just då men i efterhand så kan jag se det komiska i situationen. Jag kan ju själv knappt motstå knappar med pilar hit och det, det är ju alltid så spännande att se vad som händer.

Idag började vi med städning av pyssel-skåpet, men det är inte hela sanningen för vi började med ett långt morgonmys i storsängen, vi läste böcker och pratade. Härligt var det att inte ha brått iväg, allt mys fick ta hur lång tid som helst.

Frukost hann vi också med innan dagens stora projekt påbörjades. Barnen var väldigt engagerade, de pusslade ihop alla pussel, kastade små grejer som samlats i skåpet, sorterade spelen, sorterade kritor och pennor, testade alla tuschpennor och kastade de som inte fungerade. Jag torkade ur skåpet och gjorde mitt bästa för att inte Linus i sin iver över att få vara delaktig inte skulle sabotera sina syskons fina jobbinsatser. Precis lagom till lunch var vi färdiga med vår städning och resultatet blev riktigt, riktigt bra. Eller hur?

Sigge och Linus stod för matlagningen så Emil tog med sig Mika och Ajax till soffan, där mös de framför tv-n tills maten var klar. De är så härliga barnen för de sitter nästan alltid i en hög när de tittar på tv, de ska sitta riktigt nära varandra och oftast hålls det lite på varandra också. Att sitta i soffan tillsammans är mysigt och det tycker hundarna också som gärna tränger sig ner bland barnen.

Efter lunchen sov Linus middag och de andra tog fram Bamse bingospelet, de bänkade sig i soffan, satte i DVD-n i spelaren och så var det full fart på spelet. Emil och Sigge fixar alla siffrorna men de får hjälpa Mika som annars inte hänger med riktigt.

På eftermiddagen tog vi med hundarna på en blöt promenad ner till brevlådan, där passade vi på att åka lite pulka i en skogsbacke. Jösses vad barnen hade roligt men vad blöta de blev, det var som att vada i vattenblandad snö. Jag hade ingen klocka men tänkte att vi skulle dra hem innan det blev mörkt, men det blev liksom inte mörk så vi drog hemåt och då var klockan ändå kvart i fem när vi kom in. Kom igång sent med middagen som Linus gladeligen hjälpte till med, hamburgare för hela slanten blev det och så glass till efterrätt. Det är ju ändå sportlov och då får man väl äta lite extra gott.

Linus och Mika skuttade i säng klockan sju, Sigge och Emil blev uppe en halvtimme till för vi skulle köra några nya banor på Mario Kart spelet. Det är ju så kul att köra men svårt, Emil är redan ett fullblodsproffs så han vinner hela tiden och Sigge kämpar och är inte långt efter.

Kväll blev det, lugnt i huset, avslutade dagen med en kopp te. Anders sover redan så det är dags även för mig att krypa till sängs. I morgon ska vi på utflykt. /Susan

Annonser