Jag har nu kommit till det stadiet i min löpträning att jag blir sur om jag inte får komma ut och springa som planerat. Nu gäller det verkligen att slåss om springtiden eftersom både Anders och jag vill komma ut. Än så länge har vi inte blivit osams utan klarar av att turas om, jag springer ju inte så långa rundor heller så det tar ju inte en evighet innan jag är tillbaka.

Förra veckan var det avslutning på löpningskursen på Friskis och Svettis och vi bestämde på stående fot att vi skulle fortsätta träffas och springa tillsammans. Någon instruktör skulle inte följa med utan vi tänkte klara oss på egen hand fram till hösten när det är dags för nästa kurs. Men sen såg jag på FoS hemsida att löpkursen för nybörjare fortsätter med ytterligare fyra gånger! Kul! När jag kom dit igår visade det sig att det var en sanning med viss modifikation. Men de snälla instruktörerna förbarmade sig över oss sex hängivna nybörjarjoggare så det blir fyra gånger till. Det var tydligen någon lite högre upp som hade fattat att det skulle vara på det viset men inte kollat med instruktörerna.

Så igår var jag alltså i stan och sprang med mitt springgäng. Springgäng, smaka på den. Det låter härligt på nått vis, speciellt för mig som aldrig har tillhört ett springgäng tidigare. Vi var ute i 6,38 km och joggade nästan hela tiden, det var två helt nya som var med så vi la in några korta gå-pass så de inte skulle ta ut sig fullständigt för då kommer de nog inte igen. Kändes jättebra och jag hade orkat springa en stund till, härlig känsla. Nu var det ett lugnt tempo men ändå, jag är helnöjd.

Nästa mål och utmaning är Änglamilen där jag ska springa ett 2,5 km lopp, ska bli roligt faktiskt vilket känns lite konstigt. En märklig känsla att tycka om att springa när man är så lat som jag är. Märklig men härlig på samma gång.

Anders ska springa milen och jag misstänker att han vill ha revansch på Bertil som klådde honom med 10 sekunder på Göteborgsvarvet.

/Susan

Annonser