Gårdagens schema var verkligen späckad och sent på kvällskvisten kunde jag konstatera att jag rott det i land utan att gå i taket av stress. Men jag fick påminna mig flera gånger under dagen att ingenting blir bättre av att jag börjar stressa runt som en yr höna. Nej, hålla sig till planen var det enda vettiga.

Emil och Anders drog iväg på varsitt håll tidigt på morgonen, precis som vanligt. Vi andra åt frukost, klädde oss och åkte till dagis för att lämpa av Sigge där. Hem igen för att avverka lite tvätt och städning medan Mika och Linus roade sig på baksidan. De åkte rutschkana, lekte i sandlådan, gick runt med Danka i koppel och hade jättekul mest hela tiden. Ingen av dem ville hjälpa till med några tråkiga sysslor inte.

Lunch, Linus fick skutta i säng för att sova en stund medan Mika och jag läste böcker tills vi nästan storknade. Sen kom Joanna för att ta hand om Mika och Linus medan jag for och hämtade Emil på skolan. Vi for sen vidare till Sigges dagis där jag lämpade av Emil för själv skulle jag på utvecklingssamtal med Sigges pedagoger. Mötet var väldigt underhållande, de beskrev hur Sigge var på dagis, vad han gjorde och vad han inte gjorde. Han är ganska blyg när han är i den stora gruppen, då spanar han mest och är ganska tyst. Men så fort han är i en liten grupp bubblar han på precis som han gör hemma. Han brås på sin far, egentligen är nog Sigge en kopia av Anders fast lite kortare, än så länge.

När jag var klar med utvecklingssamtalet hade grabbarna ätit mellis och befann sig ute på dagisgården. Emil var spritt språngande naken och sprang i vattenspridaren med de andra barnen. Han känner ju all personal och de flesta barnen för det var ju bara ett år sen han gick där. Sigge gungade gungbräda med en liten tjej och såg lite avundsjukt på de andra barnen som sprang i vattnet. Han sa att han inte ville vara med först men att han sen hade ändrat sig men då kom jag och sa att det var dags att dra hemåt. Emil fick på sig kläderna och så kastade vi oss in i Silver Sara som var het som en bastu och så drog vi hem.

Hemma hade de små, som är ganska stora men i förhållande till Emil och Sigge är de ju små, ätit mellis och var redo för att ge sig ut på nya äventyr. Jag bytte om till springkläder, packade en väska med fika och extrakläder och sen packade vi in oss i bilen igen tillsammans med Joanna denna gången och så for vi in till stan. Målet var Lingvallen, ett träningshall för gymnaster, där Joanna skulle träna sina unga adepter och vi hade blivit lovade att få hoppa i skumgroparna så ungarna var ju lagom vilda av förväntan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var faktiskt jättekul i skumgroparna, Sigge och Emil var riktigt modiga. De bara hoppade ner i groparna, framlänges och baklänges och lite hur som helst. Mika gled ner på kanten, hon kunde inte hoppa för hon hade en skadad fot sa hon vilket i och för sig var lite sant. Hon hade ett skavsår på sidan av ena foten och då får man ju ta det lite lugnt. Linus gillade att springa på den där långa mattan med svikt i, ledsen Jojjo men jag har glömt vad den heter, där sprang han fram och tillbaka och sen kröp han under den också.

Lite suddig bild men jag tycker att Emil är så härlig när han gjorde olika poser på studsmattan eller om det nu heter trapets kanske, är lite osäker där. I vilket fall studsade det ordentligt och Emil som alltid varit så otroligt försiktig var riktigt i gasen och tyckte att det var jättekul både att hoppa på trapetsen och hoppa ner i skumgroparna.

Efter lite övertalning fick jag med mig barnen ut i bilen och precis när vi stängde dörrarna efter oss så kom ösregnet och åskan. Kändes helt bra att sitta i bilen och beundra blixtarna och förbli torr istället för att vimla omkring utomhus. För att få i oss lite mat fick vi bege oss till Mc Donalds vilket barnen uppskattade, själv är jag inte så förtjust i maten men nöden har ingen lag.

När all mat var uppäten for vi vidare till Emils skola där vi träffade Anders och så anslöt vi till Emils klasskamrater med föräldrar för att spela brännboll. Regnet var ett minne blott, lite halt var det på gräsmattan men det var inget bekymmer för tjejlaget som vann stort. Jag var ju otroligt taggad så jag var ju träningsklädd vilket var lite roligt. Det såg nog ut som om jag verkligen gick in för matchen men jag skulle ju vidare för att springa med mitt härliga springgäng på Friskis och Svettis.

Så när klockan närmade sig halv sju lämnade jag Anders med fyra ganska trötta barn och så roade jag mig med att springa i närmare en timme med springgänget. Varmt var det, stundtals kändes det lite tungt men inte värre än att vi alla kunde spurta på slutet och komma tillbaka till Friskis med bra hållning och klipp i steget. På hemvägen passerade jag Ica Maxi för att fylla på matförrådet sen hem, duschade, åt en sallad med fetaost (mums vad gott det var), lite tandborstning, uttagning av linser och sen somnade jag ovaggad.

Idag har vi bara slappat! 30 kärror sten och jord har jag visserligen förpassat från vår hemska hög, det är bra träning för armar, magen, rumpan och benen, ja hela kroppen faktiskt. Högen minskar, nu kan man börja skönja slutet och det känns härligt.

/Susan

Annonser