Eftermiddagen har vi ägnat åt mer IKEA jobb. Surprice eller inte alls men garderoberna skulle ju skruvas upp och sättas på plats i korridoren. Vår långa, långa jättekorta korridor mellan hallen och barnens rum via Emils lilla tillhåll. Men det är en korridor och det låter fint att ha en sån i huset tycker jag.

Anders, som var dagens ihopskruvare, fick massor av hjälp av barnen men stundtals hade han inte förmågan att uppskatta den. Många skruvar, träplugg och små pluttiga prylar att hålla reda på och Linus är en hejare på att förskingra sånt. Jag fick försöka roa barnen, åtminstone Linus, på annat håll vilket inte var det lättaste.

Emil  var helt inne i en boxningsmatch mot någon okänd förmåga på Wii-spelet så han lät Sigge och Mika vara hantlangare till Anders.

Vi hade ju handlat på oss lite viktig utrustning till barnens skrivbord så jag satte igång och montera ihop små lådor som jag tänkte att barnen skulle få måla. Alla nappade och snart satt de vid bordet och målade för fulla muggar.

 

Väldigt personliga blev de små lådorna och mycket färg gick det åt. Men barnen var nöjda med sina konstverk som nu står på tork för att sedan flyttas in och placeras på skrivbordet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Limpan målade utan förkläde, hans låg ute på gräsmattan efter gårdagens stenmålning och eftersom regnet öste ner kändes det inte som någon större idé att gå ut och hämta in det. Han skötte sig ganska bra faktiskt, fick väl två små färgfläckar på tröjan men de går nog bort i tvätten skulle jag tro.

Sigge målade klart och anslöt till Anders för att hjälpa till att spika fast lite baksidor på överskåpen. Inga problem, han spikade ner varenda spik utan att kröka en endaste en. Anders hade spikat ner dem en liten bit men ändå, han är en bra spikare vår Sigge.

Mika som tillbringat morgonen med att bryta ihop över att hennes trosor var fel, att det var sömmar på strumporna, att byxorna satt fel och att hela livet var skitjobbigt var på gott humör hela eftermiddagen. Kanske för att hon och Sigge bestämt sig för att bada i hennes nya Hello Kitty pool. De bestämde de när vi var och handlade och sen var det bara för mig att blåsa upp den när vi kom hem.

Vädret var kanske inte det bästa men det var faktiskt närmare nitton grader varmt ute även om solen bara visade sig stundtals.

Vi hinkade i lite varmvatten och fyllde på med kallt från slangen. Man får vara försiktig när man ska använda slangen i trädgården, den på baksidan, för det är ett fågelpar som byggt ett bo i själva slangupphängaranordningen som är av trä. Tror inte vi störde dem nämnvärt.

Kul hade de utan tvekan och de är ju vana att bada i duschkabinen så den lilla poolen kändes nog helt rätt misstänker jag.

Det stänktes, skuttades och plaskades så det stod härliga till.

När de badat en stund bad de mig blåsa upp simringen som Mika fått i födelsedagspresent. En mer svåruppblåst simring har jag aldrig träffat på, jag blåste och blåste och blåste tills alla blåst tog slut. Då tog Anders över en liten stund men sen fick han något viktigare för sig så jag fick blåsa lite till.

Simringen blev till slut jättestor och när de skulle ha ner den i badet blev det ingen plats kvar att plaska på. Samtidigt så kom regnet vilket inte bekymrade barnen nämnvärt utan de fortsatte bad men när åskan kom gick de snällt på att komma in. Med tassande steg tog de sig genom huset, vilket går väldigt fort eftersom det är så litet, och samlades i duschkabinen där de fortsatte sitt plaskande.

Anders monterade upp garderoberna och nu är det bara dörrar som ska på, hyllor som ska upp och sen ska de fyllas med Mikas och Linus kläder och så lite annat som inte har någon egen plats i vårt hus.

/Susan

Annonser