I fredags hade vi Ewa, Anton och Disa på besök och det var så härligt för det var så länge sen vi träffades på riktigt. Vi har ju träffats på diverse kalas men då är ju allt så strukturerat och tiden så knapp för lek och härliga samtal.

Nu kom de upp till oss och med sig hade de ett par påsar med urvuxna kläder. När vi senare på kvällen gick igenom kläderna var Sigge så glad så tårarna flockades i ögonen på honom. Disa hade nämligen vuxit ur flera stycken väldigt fina klänningar och de var precis lagom till Sigge. Han älskar klänningar och hade även på sig en dagen till ära.

Anton, som är åtta, frågade Sigge om han ville vara tjej och Sigge fattade ingenting. Några gånger till påstod Anton att Sigge hade klänning för han ville vara tjej men Sigge brydde sig inte nämnvärt. Disa sa till Sigge att strunta i Anton som bara retades och förklarade att i andra länder fanns det killar som hade klänningar som gick ända ner till fötterna. Fullt normalt alltså.

Sigge har klänning för att han tycker att det är fint och sen är det ju toppen att ha när man dansar svårare än så är det inte för honom. Men det blir ju lite spännande när någon kommer och påstår att han har klänning för att han vill vara tjej, då får han ju något att fundera över.

När vi ätit lunch och Limpan lagt sig för sin lunchlur tog barnen fram Play-doh leran som de gjorde för några dagar sen. Vilken lycka! Jättekul hade alla barnen och kanske allra mest Ewa som lekte med leran av hjärtans lust. Innerst inne är vi nog alla barn som gillar att leka med lera, det går bara inte att låta bli.

Jag tog fram vitlökspressarna, potatispressen och en oanvänd plastspruta och vad roligt man kunde ha med de grejerna då. Långa och smala snören av lera producerades i mängd och parti. Köbildning till redskapen blev det och samtidigt ett gyllene tillfälle att träna på att turas om, samsas och samarbeta.

Limpan kom också upp så småningom och parkerade sig i mitt knä där han satt nöjd och glad en lång stund.

I morgon är det måndag, Sigge ska till doktorn för en koll av halsen efter operationen, lilla vovven som varit här på kollo över helgen ska köras tillbaka till jobbet och jag ska boxas på kvällen. Ska leta upp vår kamera också som har försvunnit. Förhoppningsvis ligger den nerpackad i någon ryggsäck och bara väntar på att bli uppackad. Bilderna på mobilen blir ju inte så skarpa när man tar dem inomhus men de får duga så länge.

Kommer sen solen på besök i morgon också så blir ju dagen helt fantastisk.

/Susan

Annonser