…är ju inte riktigt min melodi men nu är det ju så att enligt all forskning så ska man ju må så mycket bättre av att röra sig så det är ju bara att hänga på.

Egentligen är jag en riktig soffpotatis och ska jag välja mellan soffan och träning så vinner soffan, alltid. Förutom att vara lat så är jag otroligt envis vilket gör att jag piskar mig upp från soffan och så iväg på träningen.

Den 10:e april i år började jag jogga. Jo det är sant, otroligt nog. Jag har länge velat kunna springa men har ju haft sån usel teknik, trodde jag, och sen känner jag mig mer döende än att jag nosar på den där andra andningen som alla hängivna löpare så lyriskt talar om. Men som en skänk från ovan startade Friskis och Svettis en kurs i joggningens ädla konst och den vände sig till såna som inte orkade springa mer än trehundra meter. Jag anmälde mig, inhandlade en otroligt snygg outfit. Den var så snygg så jag tyckte det kunde räcka att ta på den och traska runt här hemma och känna sig som en joggare.

Jag kom iväg på kursen och vi började långsamt och sen joggade vi längre och längre sträckor. Min uppenbara brist på springteknik visade sig inte vara någon brist alls tvärtom. Det var flera av de i medelgruppen som sprang med oss som tvärtom var imponerade över min fantastiska teknik. Plötsligt var det inne att springa och landa med fotens främre del först, skaderisken var mindre och det skulle vara skonsammare mot kroppen. Eftersom alla mina argument för att inte jogga hade smulats sönder så var det bara att hänga på. När vi haft kursavslutning så var vi ett gäng som fortsatte springa tillsammans och våra forna ledare Ingvar och Bernt var så snälla och sprang med oss. Tror att de inte riktigt ville släppa taget förrän de var säkra på att vi riktigt hamnat djupt ner i joggingträsket.

Nu orkar jag springa dryga 7 km i ett för mig lagom tempo och jag tycker att det är kul, jobbigt när det pågår  men härligt efteråt. Och jag tror att jag flera gånger upplevt andra andningen, vet ju inte riktigt hur det ska kännas men när det känns som om man skulle kunna springa hur länge som helst och andningen bara flyter på då är det nog rätt.

I söndags gav jag mig ut tidigt på morgonen och dagen till ära tänkte jag ha musik i öronen. Har inte haft det förut för jag gillar att höra naturens alla djur och det är ju alltid bra att höra om det är några vilda kor på vägarna så man kan rädda sig upp i närmsta träd. Men nu hade det ju inhandlats nya hörlurar och jag hade organiserat en lista med bra musik i min telefon så det var bara att ge sig hän. Redo att ge mig av tryckte jag på knappen Blandat och så joggade jag till Bruce Springsteens Born in the U.S.A. Bra tryck, sen tog den slut, tystnad och så började nästa låt BORN IN THE U.S.A. Vad i?! Nå ja det löser sig nog, blandat funktionen verkade gilla den tidigare nämna låten så jag joggade vidare. Musiken tog slut, tystnad och sen började BORN IN THE U.S.A. Det är ungefär nu jag inser att jag inte alls tryckt igång min musiklista utan lyckats få blandarknappen att fastna för BORN IN… ja ni fattar va. Inte kunde jag med och stanna heller för att reda upp eländet, då kanske jag inte skulle vilja springa mer. En latmask som jag tar alla chanser att slippa kroppslig ansträngning.

I 7,36 km, backe upp och backe ner joggade jag till BORN IN THE U.S.A och jag kan gladeligen erkänna att jag var tämligen trött på den låten när jag landade på trappan där hemma. Däremot var jag nöjd med joggingturen eftersom jag inte gått ett enda steg i mördarbacken utan joggat hela vägen upp och förbi, vidare in på Skåneleden och så hem. Nöjd var ordet. Eller jättenöjd är kanske en mer rättvis beskrivning.

Nu har jag haft en tuff träningsperiod förra och denna veckan. Det har blivit Boxpass, Cirkel X, Skivstång Intervall, Träning med Instruktör Kettlebells och jogging. Nästa vecka börjar jag jobba, vilket jag ska göra heltid i två månader medan Anders går hemma och njuter med barnen, då blir det lite mer normala doser av träning vilket passar mig som handen i handsken.

BORN IN SWEDEN säger jag och orkar inte bry mig om vart Bruce är född någonstans.
/Susan

Annonser