You are currently browsing the tag archive for the ‘Mona Kjernholm’ tag.

002Då och då med ojämna och ibland jämna mellanrum så är vi ett gäng som träffas och tränar för Mona Kjernholm. Våra hundar är relativt jämngamla och väldigt trevliga allihopa. Flera raser är representerade vilket gör det hela intressantare; pudlar, pumi, border collie, labrador, airedalterrier, irländsk terrier och golden.

I måndags träffades vi hemma hos Mona i Varberg och tack vare att vi alla släpat med oss regnkläder sken solen och värmde ordentligt.

Fixa är en lurig lite filur, jag tränar här hemma och tycker att vissa saker går väldigt bra medan andra är lite klurigare att få till. På träningen passar jag på att få hjälp med de kluriga delarna och då visar det sig att Fixa kan de övningarna utan problem. Hon går liksom och mörkar lite på hemmaplan. Håller igen för att glänsa på träningen och få applåder och heja-rop. Ove är nog likadan oavsett var han tränar, han gör sitt bästa men orkar inte så länge än. När han blir trött dräller han ner i liggande ställning och ser allmänt söt ut.

005För en gångs skull hade jag med kameran men vad hjälper det när man glömmer bort att använda den. Jag gillar ju att vara där jag är och någon stor fotograf kommer jag aldrig att bli. Men jag tog några kort när pudelgänget och Fixa roade sig innan själva träningspasset. Skönt att bli av med lite överskottsenergi.

Fixa och jag tränade på apporteringen, läggandet, fria följet och plankan. Hon skötte sig jättebra och jag fick med mig en hel del hem att träna vidare på.

Ove tränade stanna kvar, inkallning, ställandet under gång och att vänta på kommandot innan han får ta sin leksak.

Nu tränar vi vidare på hemmaplan och längtar tills valpgänget träffas nästa gång.

/Susan

 

Annonser

….men det är lätt att glömma att det är så.

Måndag och killarna ska upp tidigt för att hinna med alla morgonbestyr innan det är dags att gå till skolbussen kl. 7.20. Ibland kan jag klaga på att jag måste tjata och tjata på dem innan de tar sig upp ur sängarna, får i sig frukost, får på sig kläder, borstar tänder och tar på sig ytterkläderna. Men egentligen så har jag det väldigt bra, i det stora hela sköter killarna sig själv på morgonen. De tar själva fram kläder, oftast, och ser till att få dem på sig. De äter ordentligt, de hinner spela lite på datorn och paddan och de har aldrig missat skolbussen. Varför klaga liksom? Ibland vet man inte hur bra man har det.

001019

014Linus och Mika är alltid uppe samtidigt som killarna även om de inte behöver utan skulle kunna sova en stund till. Mika är nästan alltid pigg och glad när hon vaknar, skuttar upp och omfamnar livet med glädje. Linus är likadan, för det mesta. Sigge, som tappar tänder i massor just nu, är tjurigare, har svårt att lämna sängen och vill bara ha tomtegröt till frukost. Emil är också lite långsam upp ur sängen men sen får han allt gjort i tid till avgång.

Barnen börjar bli stora, de behöver inte lika mycket hjälp längre vilket innebär lite mer tid för oss föräldrar. Ibland är det lite läskigt hur fort tiden går men det är väl bara att hänga med antar jag. Svårt att bromsa tiden.

Förra veckan informerade Emil mig om att han skulle sova över hos sin flickvän Emilie på fredagen. Opps, här går det undan. Visst har de varit ihop länge, har till och med hunnit med en paus i sitt förhållande för att sen hitta tillbaka tillbaka till varandra, så det var väl läge för en översovning. Sagt och gjort, på fredagen kom Emilies mamma och hämtade Emil och sen hörde vi inte ett ljud förrän vi fick komma och hämta honom på lördagskvällen. Kul hade de haft och bägge två var väldigt nöjda. Gulliga barn.

I år fyller Anders 50 år, vilket han förtvivlat försöker förtränga, så barnen och jag håller på att förbereda själva presenterna. Någon stor fest blir det inte, det vill han inte ha och då får han slippa det men presenterna kommer han inte undan. Och vi har några riktigt, riktigt bra på gång men mer kan jag inte avslöja.

Emil har blivit inbjuden till ett flugfiskeläger på Hökensås i sommar. Han är några år för liten men en av ledarna på lägret känner Emil och vet att han klarar av det. Emil är i sjunde himlen och nu gäller det bara att samla in tillräckligt med pengar så han kan få åka. Det kostar en mindre förmögenhet men det ingår boende, mat, resor till sjöarna, all fiskeutrustning och sen får de ju lära sig flugfiska och binda flugor också. För att öka på den något ansträngda eknomin rensar jag farmors stuga och säljer massor av urvuxna barnkläder och cd-skivor på Blocket. Förhoppningsvis kommer det inbringa en del pengar till Emils läger.

065 (2)

Samtidigt som Emil är på sitt flugfiskeläger tänkte vi campa på Hökensås, vi drar med oss Kungen och så får vi alla fiska och njuta av naturen där uppe. Vi var ju på Hökensås förra sommaren, Sigge lärde sig cykla där, Emil och jag drog upp massor av stora fiskar, Linus for omkring på sin balanscykel och Mika försökte lära sig cykla utan stödhjul men ändrade sig sen och behöll dem på. Hundarna trivdes också där så det är en utmärkt plats för en familjesemester.

016Fixa bara växer och växer på alla plan, hon är en underbar hund som nu verkligen fått en ordinarie plats i både hund- och människoflocken. Det är som om hon alltid bott här.

För oss som haft Jack Russell Terrier de senaste 14 åren så är det en häftig känsla att ha en hund som fortfarande inte rymt hemifrån fastän hon snart är 6 månader gammal. Jag har inte  en enda gång stått och sparkat på ett träd i ren ilska över att jag inte hängde med när jycken fick upp ett spår och drog iväg på förbjuden jakt. Det är skillnad på en jakthund och en vallhund.

Ibland när jag ropar på Fixa och inte ser henne beror det alltid på att hon står precis bakom mig tätt intill mina ben. Inte så långt borta alltså.

Hon älskar att träna och nu kan hon nosdutta både länge och med bra tryck, locket fungerar utmärkt, svänga runt en pinne åt bägge hållen sitter äntligen, gå och lägga sig på en filt och bli kvar där, sitt, sitt stanna kvar funkar bra, ligg och stå har jag inte satt kommando på än men det är inklickat, lägga hakan i min eller barnens handflata gör hon gärna, omvänt lockande fungerar bra, inkallning med ingång är påbörjat och det är inga problem, sätta framtassarna på burken går bra, ögonkontakt och tigga träning är hon bäst på. Hon har lärt sig massor och den 15/2 är det dags för vår andra träningsträff med valparna i Lotushallen med Mona Kjernholm. För övrigt älskar hon att springa runt som en galning i bokskogen med Ajax och Danka så jag nästan svimmar på kuppen. Men nu kan hon ju inte bryta benet igen tänker jag och försöker hålla mig lugn vilket inte är det lättaste.

Den 15:e februari kommer lilla Ove också, det ska bli så kul, vi bara toklängtar alla utom Anders tror jag. Ove är en liten Border Collie valp som ska bo hos oss…. Och söt är han, som gröt och jätteliten och trefärgad.

Nu ska Mika, Linus och jag påbörja vår städdag vilket verkligen behövs. Barnen tänker skura duschkabinen vilket innebär att de säkerligen skurar väldigt lite och leker desto mer. Jag får väl ta tag i resten är jag rädd.

/Susan

Äntligen tillbaka. Vet ni hur lite datatid jag har?! Toklite. Antingen är datorn upptagen eller så gör vi något annat.

Först vill jag berätta att jag är helt frisk, mitt ben är helt läkt och det gör inte ont alls. Matte är fortfarande lite kinkig när hon släpper mig lös. Så fort jag springer för fort håller hon för ansiktet och skriker. Ganska kontraproduktivt för då springer jag bara fortare. När jag sprang ner för en backe, ut på en sten och kastade mig ut i luften för att landa en halvmeter ner på Skåneleden höll hon på och dö. Svimmade gjorde hon i allafall, minst. Men jag sa bara aj och sen sprang jag vidare. Aj sa jag bara för jag råkade bita mig lite i tungan, benet gjorde inte ont alls men det var nog det matte trodde.

001002

003När jag var som allra sjukast, nästan döende, inte helt men nästan och det kan vara illa nog om man är en Pumiprinsessa. Hur kul tror ni det är med ett gipsat ben? Man har ju ingen Prinsesshållning precis utan rör sig mer som en trebent hundpensionär. Mardrömslikt.

Men när jag då var som allra sjukast fick jag ett stort paket! Det stod på det att det var till mig från min Pumisyrra Edda, den bästa syrran man kan ha. Matte fick hjälpa mig att öppna paketet för jag var så svag och vet ni vad som fanns där i? Nej det kan ni ju inte veta men jag ska ju berätta det nu så håll i er. EN ORANGE GUMMI FLODHÄST!!! som pep! Jag bad matte tacka syrran och hennes matte som säkerligen hjälpt till lite med det praktiska men än en gång vill jag säga TACK SYS du är den bästa! Snart måste vi träffas och leka. Jag har jättemycket snö här så du är välkommen när du vill eller så kan jag tvinga min matte att skjutsa mig hem till dig.

Sen har ju livet gått vidare, jag kom upp ur sjukträsket och det däringa tunga, obekväma gipset plockades bort och byttes ut mot ett bandage som sedan togs bort och benet var befriat  igen. Härlig känsla, i början gick jag lite försiktigt man vill ju inte bryta sig igen.

Istället för att fara runt som en galning fick jag ägna mig åt viktiga arbetsuppgifter av den lite lugnare kvalisorten.

005 (3)001 (3)Ibland kommer det en liten trollunge och lägger sig i storkorgen och då gäller det att han inte fryser. Det är alltså min uppgift att hålla ungen varm annars kan han ju frysa ihjäl tänker jag. Han heter Linus och är tre år gammal, en snäll och ganska busig kille. Vi gör mycket roliga saker ihop, tränar och leker. Men det är jag som bestämmer, eller kanske inte. Mysigt har vi i allafall. Fast för det mesta sover han i sin egen säng och där får jag inte vara på natten. Jag sover ju i min valphage eller gjorde rättare sagt. Russllarna har alltid fått sova i storkorgen, varje natt, djupt inbäddade under duntäckena. Jättemysigt. Matte och husse sover också i storkorgen och så småningom fick jag komma upp och sova en stund där på kvällen innan jag hamnade i valphagen. Men en kväll somnade matte innan hon förpassat mig till valphagen och va skönt det var att sova hela långa natten i storkorgen. En dröm.

Nu försöker inte russinbullarna äta upp mig heller om jag råkar lägga mig på någon av dem. En viktig regler hade de dock och det är att de sover under duntäcken och jag ovanpå. Inte mig emog. Har ni försökt sova under ett duntäcke med huvudet? Man får ingen luft! Efter max tre minuter dör man av syrebrist. Det är nog därför russinbullar blir så gamla för de lever liksom bara halva dygn, på nätterna stängs alla vitala funktioner ner förutom att hjärtat slår då antar jag. Men andas kan de inte göra, det är jag helt säker på.

Jag har börjat på kurs eller en livslång utbildnig som matte kallar det. Som om jag skulle behöva utbilda mig ett helt liv. Jag är ju en klok och väldigt duktig Pumiprinsessa så jag misstänker att det räcker med ett par träffar så kan jag allt jag behöver.
I vilket fall som helst åkte vi till Lotushallen vilket tog en evighet för mig som fortfarande mår lite illa när jag åker bil, tänk om vi hade en egen helikopter istället, vilken dröm. Väl där visade det sig att vi var tre stycken idag, nästa gång tillkommer två till, och vi fick visa vad vi kunde. Mycket prat var det också, hon som ska lära våra mattar allt de behöver kunna, Mona Kjernholm, var väldigt noga och pedagogisk. Vi fick nosdutta på handen, jättelätt, locket, jättelätt, kontaktövningar, jättelätt, svänga runt en pinne, hoppsan det hade visst min matte missat men det funkade ganska bra ändå. Till sist skulle vi komma på inkallning, hur svårt kan det vara? Då visade det sig att Mona lagt ut en jättehund, typ mitt ivägen! Hur tänkte hon där? Han var så stor, hette tydligen Marwin och var en bordercollie, som om det gjorde någon skillnad om man skulle råka bli uppäten. Kan ju kvitta vems mage man hamnar i då tänker jag. I vilket fall som helst så höll en människa i mig och sen gick matte och då tänkte jag springa till henne men det tänkte minsann inte människan som höll i mig. Nej här fick man inte slita och dra för att komma till matte utan det skulle sittas stilla och lugnt innan man fick klartecken att komma. Ingen vidare startträning inför kommande race inte.

Roligt hade jag i allfall men matte tog inga kort, hon bara antecknade en massa och det blir ju inte så roligt att visa på bild. Kameran var ju med men hon verkade totalt ofokuserad och allmänt förvirrad. Fast jag gillar henne ändå, jättemycket.

Danka och jag leker ganska mycket nu, äntligen har russintanten tinat upp så vi kan ha dragkamp om min apa. Jag brukar bjuda in henne till min skattkammare under köksbordet. Där samlar jag allt som jag får tag på som bestick, strumpor av alla storlekar och färger, tv-kontroller, leksaker, skor. You name it och jag har det i min skattgömma kan man säga.

Igår fick jag besök av min bästa vän. Fast det visste jag ju inte då eftersom vi aldrig träffats tidigare. Matte har varit tämligen restriktiv med hundlek för min del men nu har hon slappnat av lite och då blir det lek till tusen. Tyckte dock att matte höll sig ganska lugn, duktigt.

043065

Liv heter min nya bästis och hon är en Berger och bor inte jättelångt ifrån mig så vi ska få leka fler gånger framöver säger matte. Vi hade verkligen jättekul. Hon är lite mindre än mig, som har perfekt storlek, men så är hon bara en bebis också till skillnad från mig som är nära på vuxen vilken vecka som helst kan man säga.

002008Vi turades om att anfall varandra och sen sprang vi fort i snön som är jättedjup på honungsberget. Bra träning säger matte som ser så konstiga saker som träning i vår roliga lek.

För övrigt är livet väldigt bra. Russllarna retar mig fortfarande för att jag inte kan äta som hund, de tycker jag är petiga och allmänt galen som plockar i maten och inte kastar i mig den. Som om det vore normalt, russinbullarna smakar inte på maten och jag misstänker att de inte ens tuggar den faktiskt. Äckligt. Jag är ändå en Pumiprinsessa och ingen Pumislyngel.

Jo den där kursen ska göra mig till en elitlydnadshund säger matte, fast då måste vi träna en del också. Spännande, Alfred akta dig för snart kommer jag och utmanar dig på lydnadsplanerna. Ser du en blixt så bli inte rädd, det är bra lilla jag.

/Klart slut från Fixa

Kalender

november 2017
M T O T F L S
« Sep    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930